Segt att jobba. Kroppen känns som överkokt och sladdrig spaghetti, med andra ord inte lika energigivande som den ska vara. Är något pigg men huvudet är på en annan planet (mars kanske?). Nåväl, första dagen så väntas jag väl kanske inte uträtta några större mirakel på arbetsplatsen. Ge mig lite tid så kommer jag att återanpassa mig till samma superba form som innan… Undrar förresten om att man är såhär muppig i kroppen bara för att jag tack vare magkatarrens intrång tidigare i helgen fick tillfälligt göra slut med kaffet, hur är det med latte då?, det är ju typ mjölk med kaffesmak, det borde ju gå? Märks att det är semesterperiod på jobbet, många platser gapar tomma för tillfället… Malin drar till Ikea när jag kommer hem med sin vän Maria för att köpa en säng till Liam, en likadan som hans bror fick för en dryg månad sedan, barn i Liams ålder ska ju helst ha samma saker som sina syskon, och sängen i sig är ju inte så dyr heller såatte, vad finns det att orda om?, mysigt!, då får jag kvällen själv med barnen hemma J… Saknaden efter barnen blir verkligen påtaglig när man jobbar…

efter 4 veckors härlig semester. Och precis som vanligt när man har varit borta en längre period från arbetet så tar datorn 10år, ja jag skojar inte,att starta upp. Sådant som hör till när man jobbar på kontor. Anyway. Nu börjar det hända grejer här och folk var tydligen rätt glada att se mig. På återhörande gott folk!